Hoppa till innehåll
Meny
Christians Skoblogg
  • Sample Page
Christians Skoblogg
En klocka som visar 02.30 i en tyst kontorsmiljö, en påminnelse om den timme som inträffar två gånger.

Klockan 02.30 inträffar ibland två gånger

november 3, 2026 av kentjesus

En gång om året finns det en timme som många schemalagda jobb inte är byggda för. Natten mot söndagen den 25 oktober 2026 ställs klockan i Sverige tillbaka från 03.00 till 02.00, och timmen däremellan inträffar två gånger. Ett nattligt synkjobb som ska starta 02.30 i lokal tid kan då köras två gånger. Beroende på hur schemaläggaren är byggd kan det också bara köras en. I loggen syns det som två rader med samma klockslag, och de raderna läser sällan någon.

Oftast spelar det ingen roll. Jobbet hämtar ordrar från webbutiken, skickar dem vidare till ekonomisystemet och uppdaterar kundkortet i CRM. Om det är byggt så att samma order inte kan skapas två gånger händer ingenting. Är det inte byggt så, får någon på ekonomiavdelningen i november leta efter varför ett par fakturor finns i dubbla exemplar.

Det är inget stort fel. Men det visar ganska väl var system som pratar med varandra brukar gå sönder: sällan på det man diskuterade på kravmötet, oftare på något som ingen tyckte var värt att nämna.

Tid är inte bara ett tal

Dubbelkörningen är egentligen ett symptom. Under den ligger att en tidsstämpel betyder olika saker i olika system, och det är därför den som har skrivit integrationer ett tag lär sig att misstro dem. Ett system sparar tiden i UTC. Ett annat sparar lokal tid utan att ange tidszon. Ett tredje visar användaren den tid som gällde på den dator där posten skapades. Varje gång en integration frågar efter allt som ändrats sedan senaste körningen bygger frågan på ett antagande om vilken av dessa tider som avses.

På våren är problemet det omvända. Den sista söndagen i mars hoppar klockan från 02.00 till 03.00, och ett jobb som ska köras 02.30 har ingen minut att köras i. Vissa schemaläggare kör det direkt efteråt, andra hoppar över det till nästa natt. Vilket beteende en viss produkt har går inte att säga i allmänhet, och dokumentationen är inte alltid tydlig på just den punkten. Det säkraste sättet att ta reda på det är att flytta klockan i en testmiljö och se vad som händer. Ingen av varianterna är fel i sig, men den som inte vet vilken som gäller i just den egna miljön kan inte heller förutse vad som händer med de ordrar som borde ha förts över.

Om hur man ska hantera det finns två skolor, och båda har goda argument. Enligt den ena ska allt lagras och köras i UTC och bara översättas till svensk tid när en människa ska läsa det. Den andra påpekar att mycket affärslogik faktiskt handlar om svensk kalender: ordrar som läggs före midnatt ska skickas samma dag, en kampanj gäller till och med söndag, en faktura har förfallodag ett visst datum. Varje översättning fram och tillbaka är ett nytt ställe där något kan bli fel.

Striden avgörs snarare av var i systemet man befinner sig. Ett lager som bara behöver veta vad som hände först klarar sig gott på UTC. En bokföring som ska stämma mot ett månadsskifte gör det inte alltid, eftersom ett månadsskifte är en händelse i den svenska kalendern och inte ett ögonblick i UTC.

Frågan om att avskaffa själva omställningen har dessutom legat i EU:s maskineri i flera år utan att landa. Kod som förutsätter att sommartid finns för alltid är lika illa skriven som kod som förutsätter att den snart försvinner. Det enda som håller är att låta ett väl underhållet tidszonsbibliotek avgöra, och aldrig räkna ut det själv.

Tiden är ändå bara det tydligaste av de dolda antagandena. Nästa brukar handla om vem som har sista ordet.

Tre system och en adress

En kund byter leveransadress i webbutiken en förmiddag. Samma eftermiddag ringer hon till en säljare, som noterar den nya adressen i CRM men stavar gatunamnet lite annorlunda. Ekonomisystemet har kvar den gamla adressen från förra fakturan. På natten körs synken. Vilken adress vinner?

I många integrationer är svaret den som skrevs sist, vilket i praktiken betyder slumpen. Regeln att senast ändrad vinner låter rättvis, men den vilar på att tidsstämplarna i de tre systemen går att jämföra med varandra. Där är vi tillbaka i föregående avsnitt.

Det som brukar fungera bättre är att bestämma, fält för fält, vilket system som äger uppgiften. Leveransadressen kanske ägs av webbutiken, eftersom det är där kunden själv skriver den. Kreditgränsen ägs av ekonomisystemet. Kontaktperson, anteckningar och historik ägs av CRM. Övriga system får läsa men inte skriva. Att skriva ner det här, i ett vanligt dokument som någon faktiskt kan hitta, är ungefär halva jobbet.

Det görs ändå sällan, eftersom det känns som administration snarare än utveckling.

Det är det inte. Det är själva specifikationen.

Här har AI-verktygen på senare tid börjat dyka upp, oftast med löftet att städa kundregistret och slå ihop dubbletter. De kan vara bra på att hitta poster som sannolikt avser samma person, även när namnet är felstavat och telefonnumret skrivet på två sätt. Men vilken av två poster som är den rätta går inte att avgöra utan att veta vilket system som äger vilket fält, och det vet en modell bara om någon har berättat det. Om verktyget sparar tid beror på hur rörigt registret är från början och på om det finns en människa som går igenom förslagen innan de genomförs. Utan den granskningen flyttar man bara felen från en tabell till en annan, fast snabbare.

Att bygga för den andra körningen

Den mänskliga granskningen är ett exempel på något mer allmänt. De integrationer som håller i många år bygger sällan på finurliga lösningar, utan på att någon har tänkt igenom vad som händer när saker går fel. Det handlar om några drag som är lätta att räkna upp och svåra att hålla fast vid när en deadline närmar sig. Samma ordernummer ska kunna skickas tio gånger och ändå ge en enda order. Loggen ska visa vad som faktiskt gjordes med varje post, inte bara att jobbet kördes. Och när något går fel ska det märkas direkt, inte tre veckor senare när någon stämmer av kontoutdragen.

Hos Webringcode, ett mindre utvecklingsbolag med inriktning på systemintegration i Sverige, börjar arbetet ofta just där. Innan någon kod skrivs går man igenom vilket system som äger vilka uppgifter och vad som ska hända om ett meddelande kommer fram två gånger eller inte alls. Det ger färre lager av lösningar ovanpå varandra och mindre att felsöka när något väl händer.

Även den som aldrig har skrivit en rad kod kan pröva en integration, med två frågor till den som ansvarar för den: vad händer om det här jobbet körs två gånger i natt, och vad händer om det inte körs alls? Är båda svaren tråkiga, i stil med att ingenting händer och att det tar igen sig nästa natt, är jobbet förmodligen gjort ordentligt. Blir svaret en lång utläggning eller en paus, finns det något att titta på.

Oktobernatten ger dessutom ett tillfälle att pröva svaren mot verkligheten. Loggarna från natten mot den 25 oktober finns oftast kvar en bit in i november, och det tar inte lång tid att söka efter två körningar med samma klockslag. Hittar man dem är nästa steg att se om något i ekonomisystemet eller CRM också finns två gånger. Ett tomt sökresultat är däremot tvetydigt: antingen är jobbet byggt som det ska, eller så valde schemaläggaren att bara köra det en gång den natten. Vilket det var går inte att utläsa ur loggen ensam, och i mars kommer samma fråga tillbaka från andra hållet, med en timme som saknas i stället för en som finns två gånger.

Recent Posts

  • Hemsidan som blev långsam av sig själv
  • Varför Täbys villakvarter kräver andra dräneringslösningar än innerstaden
  • Klockan 02.30 inträffar ibland två gånger
  • Containern som en yta på arbetsplatsen
  • Källaren luktar i mars

Recent Comments

Inga kommentarer att visa.

Archives

  • november 2026
  • september 2026
  • augusti 2026
  • juni 2026
  • maj 2026
  • april 2026
  • mars 2026
  • februari 2026
  • januari 2026
  • december 2025
  • november 2025
  • oktober 2025
  • augusti 2025
  • juli 2025
  • juni 2025
  • maj 2025
  • september 2024
  • mars 2024
  • januari 2024
  • juli 2023
  • januari 2023
  • mars 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • oktober 2017

Categories

  • Advokat
  • Andlighet
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsplats
  • Bilar
  • Bygga
  • Container
  • Content
  • Dränering
  • Drönare
  • Ekonomi
  • Entreprenad
  • Fordon
  • Företag
  • FOTO
  • Foto och film
  • Gräva
  • Hobby
  • Hus
  • Hus & hem
  • Hyra container
  • Idrott
  • Industri
  • Jobbet
  • Jurudik
  • Kl trä
  • KL-trä
  • Kontor
  • Lagen
  • Larm
  • Limfog
  • Logistik
  • Markarbeten
  • Marknadsföring
  • Propellrar
  • Relining
  • Renovering
  • Säkerhet
  • SEO
  • Skydd
  • Smycken
  • Sport
  • Städning
  • Takläggning
  • Takrenovering
  • Teknik
  • Trä
  • Träning
  • Transport
  • Trygghet
  • Upphandling
  • Utbildning
  • Webb
  • Webben
  • Webbyrå
©2026 Christians Skoblogg | Drivs med WordPress och Superb Themes!